FFC-utredning: Man får ut mer av den nya teknologin om arbetstagarna får delta i anskaffningsbesluten

Det lönar sig att ta med arbetstagarna i ett så tidigt skede som möjligt, när man planerar att ta i bruk ny teknologi på arbetsplatserna. Ett forskningsprojekt om smart teknologi som FFC har låtit göra visar att det verkar finnas ett avgörande samband mellan hur väl arbetstagarnas upplever att de kan påverka besluten och hur de förhåller sig till den nya teknologin.

Besluten om att ta i bruk ny teknologi på arbetsplatserna är ofta förhastade och systemen är många gånger halvfärdiga. Det visar en intervjuundersökning som FFC har låtit göra. Till exempel har hemvårdarna fått billiga mobiltelefoner av arbetsgivaren, men det går långsamt och är komplicerat att sköta uppgifterna med mobilerna.

– Arbetstagarna är ofta försökskaniner som blir tvungna att testa maskiner, apparater och halvfärdiga program, ofta utan nödvändig utbildning eller introduktion. Det här leder till problem med både kunnande och teknik som inte fungerar, konstaterar FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

I FFC:s förtroendemannapanel, som publicerades i våras, uppgav endast 28 procent av de svararande att den nya teknologin har förbättrat produktiviteten på arbetsplatsen. Antila anser att andelen är häpnadsväckande liten.

– Den svaga inverkan på produktiviteten beror antagligen på att man inte tar hänsyn till personalens synpunkter när man fattar beslut om att skaffa maskiner och apparater. Det leder till brister i arbetstagarnas förmåga att utnyttja den nya teknologin.

Antila föreslår därför att man i Finland tar i bruk ett nytt utvecklingsprogram för arbetslivet, som kan hjälpa med att ta i bruk och utnyttja digitala lösningar på arbetsplatserna.

– Programmet skulle bidra till att höja produktiviteten, förbättra arbetshälsan och förlänga arbetskarriärerna.

Arbetet blir allt mer ensamt

Temaintervjuerna visar att det sociala umgänget och kommunikationen ansikte mot ansikte har minskat på arbetsplatserna inom FFC:s branscher. En posthanterare arbetar ensam i bullret från sin maskin och en skogsmaskinsförare ser sina arbetskamrater en gång om året. En resebyråtjänsteman upplever att kärnan i jobbet – dialogen med kunderna – har försvunnit.

Ingen av dem som intervjuades uppgav att teknologin skulle ha rationaliserat kommunikationen mellan människor och gett mer tid för verklig växelverkan.

– Kommunikationsteknologin har lett till att antalet meddelanden har ökat, men samtidigt har det personliga umgänget människor emellan minskat. Att man ska vara anträffbar, pressen på att svara snabbt på meddelanden och att meddelandena missförstås har lett till ökad belastning för en del av den arbetande befolkningen, påpekar Juha Antila.

Arbetsuppgifter försvinner, men nya uppstår i stället

Någon oro över att få behålla jobbet framkom inte på individnivå i temaintervjuerna, trots att det på ett allmänt plan fanns en oro över att automatiseringen och effektiveringen leder till färre arbetstillfällen. Till exempel berättade en servicetekniker på en bilfirma att den nya tekniken leder till mindre mekaniskt servicearbete, men mer elarbete och programmering.

– Vissa arbetsuppgifter försvinner, men inte nödvändigtvis hela jobbet. När det handlar om tunga eller farliga arbetsuppgifter kan det här också vara en bra sak, säger FFC:s utvecklingschef Juha Antila.

Också de utredningar som FFC tidigare har publicerat tyder på att de teknologiska reformerna inte har märkbara effekter på sysselsättningen. I FFC:s arbetslivsbarometer berättade 74 procent av arbetstagarna på de arbetsplatser som har tagit i bruk ny teknologi, att inga arbetsuppgifter som de har haft har övertagits av maskiner, automater, robotar eller annan teknologi. Motsvarande resultat gav FFC:s förtroendemannapanel, där 72 procent av de förtroendevalda bedömde att den nya teknologin inte har haft någon effekt på sysselsättningen.

Så här har FFC utrett vilken inverkan smart teknologi har på arbetslivet

Finlands största löntagarorganisation FFC har under våren utrett hur ibruktagandet av artificiell intelligens och annan smart teknologi påverkar löntagarnas arbete. Utredningarna är en del av FFC:s fyraåriga projekt Möjligheternas tid. Projektet inleddes i fjol och tidigare teman har varit den nya vuxenutbildningen och arbetstagarnas ställning inom plattformsekonomin.

Temaintervjuer: Den artificiella intelligensen kommer – förändras vardagen i arbetaryrken?
Utredningen gjordes med kvalitativ metod. Åtta personer i sju olika yrken intervjuades strukturerat i februari och mars 2018. En av intervjuerna gjordes per telefon, medan de övriga sex intervjuerna gjordes personligen ansikte mot ansikte. Utredningen gjordes av Mikko Kesä Oy på uppdrag av FFC.

Läs mer:
• Utredningen Tekoäly tulee – muuttuuko duunarin työ? (på finska)

Arbetslivsbarometern: Hur förändrar den nya teknologin löntagarnas arbete?
För arbetslivsbarometern intervjuades 1 202 medlemmar i de FFC-anslutna fackförbunden. Intervjuerna gjordes per telefon i februari och mars 2018. Kvaliteten på arbetsmiljön mättes med hjälp av FFC:s måttstock på ett gott arbete, som utvärderar både grundläggande arbetslivsfrågor och hur det dagliga arbetet löper.

Läs mer:
• FFC:s arbetslivsbarometer: Bättre arbetsförhållanden ger positivare inställning till ny teknologi på arbetsplatsen
• Arbetslivsbarometern Miten uusi teknologia muuttaa palkansaajien työtä? (på finska)

Förtroendemannapanelen: Vilken inverkan har den nya teknologin på arbetsplatserna?
Enkäten genomfördes i mars 2018 och besvarades av 1 030 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige som ingår i FFC:s förtroendemannapanel. Sammanlagt 621 personer svarade jakande på frågan ”Har man under de senaste åren tagit i bruk ny teknologi på din arbetsplats?” Resten av frågorna ställdes endast till dem.

Läs mer:
• FFC-enkät: Det är sällan arbetstagarna får säga sitt när arbetsgivaren skaffar ny teknologi till arbetsplatsen
• Förtroendemannapanelen Uuden teknologian vaikutukset työpaikoille (på finska)