FFC om budgetmanglingen: Att aktiveringsmodellen avskaffas är en lättnad för de arbetslösa
Den första budgeten för Antti Rinnes regering går som väntat främst ut på att verkställa de beslut som ingår i regeringsprogrammet – det viktigaste av dessa är avskaffandet av aktiveringsmodellen, anser Finlands fackförbunds centralorganisation FFC.
De största besluten om sysselsättningsåtgärder lämnades ändå, i enlighet med regeringsprogrammet, till ramförhandlingarna som förs på våren.
Regeringen beslöt i samband med budgetmanglingen att aktiveringsmodellen avskaffas den 1 januari 2020.
– Aktiveringsmodellen har upplevts vara orättvis och därför är det en stor lättnad för de arbetslösa att modellen avskaffas. FFC:s mål har varit att ersätta aktiveringsmodellen med en reform av arbetslöshetsskyddet, och det målet framskrider, konstaterar FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta.
I samband med budgetmanglingen drog regeringen upp linjerna för hur arbetslöshetsskyddet och tjänsterna för arbetslösa ska förnyas. Att lönestödet förnyas, att de arbetslösa får individuell service samt att karenserna lindras och görs mer skäliga är viktiga steg mot det nordiska sättet att sköta sysselsättningen.
– Tilläggspengarna för arbetskraftstjänsterna är ändå anspråkslösa i förhållande till behovet. Utan tillräckliga resurser går det inte att uppfylla förhoppningarna om att man ska kunna stöda och möta de arbetslösa individuellt, påpekar Kaukoranta.
Satsning på yrkesutbildning ett steg i rätt riktning
Kunnandet hos arbetskraften och kvaliteten på yrkesutbildningen spelar en avgörande roll med tanke på sysselsättningsutvecklingen. Också Finlands Näringsliv EK:s konjunkturbarometer visar att bristen på yrkeskunnig arbetskraft har blivit ett betydande hinder för tillväxten. Nedskärningarna i utbildningen under den förra valperioden drabbade yrkesutbildningen hårdast.
– De tilläggssatsningar på yrkesutbildningen som ingår budgetförslaget, och som finns med i regeringsprogrammet, är ett steg i rätt riktning. I framtiden räcker det ändå inte med pengar av engångskaraktär, utan man måste på ett bestående sätt trygga en hållbar finansiering av yrkesutbildningen.
Budgeten innehåller accishöjningar som är besvärliga för låginkomsttagare, men höjningarna balanseras upp av förbättrade förmåner och skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.
Regeringen måste vara beredd att stimulera ekonomin
Eftersom utgifterna ökar mest i början av regeringsperioden är budgeten stimulerande till sin finanspolitiska karaktär. I det nuvarande konjunkturläget skulle det ha varit befogat med en striktare finanspolitisk linje, men å andra sidan har de försvagade konjunkturutsikterna stärkt argumenten för stimulerande åtgärder.
Kaukoranta anser att regeringen inte ska vara rädd för en stimulerande finanspolitik om den internationella ekonomin vänder neråt.
– Om en recession hotar, måste regeringen ta i bruk alla de möjligheter till utgifts- och skattestimulans som ingår i regeringsprogrammet, för att på det sättet bekämpa arbetslösheten.
Den framtida ekonomiska tillväxten bygger på de investeringar som görs nu. Regeringen vill sporra företagen att investera genom ett omfattande investeringspaket, som innehåller direkta stöd och investeringar men också utvidgad avskrivningsrätt och ett nytt skatteincitament för forskningssamarbete.
– Det är rätt av regeringen att locka företagen att investera, men i stället för att ta i bruk nya skattestöd skulle det vara effektivare att satsa direkt på forsknings- och innovationsstöd samt investeringar i infrastrukturen. Genom den här typen av offentliga investeringar kan man också få fart på de privata pengarna.