FFC: Tröskeln för att kontakta rådgivningen om spelreglerna i arbetslivet har blivit lägre

Fackcentralen FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet kontaktades 417 gånger i fjol. Ibland kan ett samtal eller meddelande till rådgivningen leda till att det går att avslöja fall där arbetstagare har blivit offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande.

I fjol ökade antalet samtal och meddelanden från i synnerhet de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtalet för landsbygdsnäringar. Landsygdsnäringarna är en avtalsbransch där Industrifacket förhandlar om arbetsvilkoren.

Rådgivningen om spelreglerna i arbetslivet betjänar i synnerhet dem som har den svagaste ställningen i arbetslivet, såsom unga som nyligen har börjat jobba samt personer med utländsk bakgrund som inte alltid känner till sina rättigheter i det finländska arbetslivet. I synnerhet om arbetstagare misstänker att de har blivit offer för arbetsrelaterat utnyttjande, är det viktigt att de kan fråga om råd i förtroende.

– Det går inte att dra likhetstecken mellan hur många gånger rådgivningen har kontaktats och hur många arbetstagare som har fått råd av tjänsten, eftersom det är ganska vanligt att arbetstagare inom i synnerhet byggnadsbranschen och landsbygdsnäringarna frågar på flera personers vägnar, berättar Maaret Pulliainen som jobbar som expert på FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet.

Rådgivningen betjänar på finska och engelska. Tjänsten är avgiftsfri och de som tar kontakt behöver inte höra till ett fackförbund.

Alla som tar kontakt med rådgivningen vill inte berätta i vilken bransch de jobbar, och det är inte heller alltid väsentligt att känna till det. Men om man ser på de fall där branschen framkom, så kontaktades rådgivningen i fjol mest av personer som jobbade på arbetsplatser som omfattas av kollektivavtalet för fastighetsservicebranschen.

På andra plats fanns husbyggnadsbranschen och till tredje plats steg i fjol de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtalet för landsbygdsnäringar. Det här är en bransch som också sysselsätter många utländska säsongarbetare.

– Många fall av utnyttjande har den senaste tiden fått synlighet i media. Det har kanske lett till att arbetstagarna rent allmänt har blivit mer medvetna om sina egna rättigheter i arbetslivet och att tröskeln för att våga ta kontakt därför har blivit lägre, berättar Pulliainen.

Liksom under tidigare år var det vanligast att de som tog kontakt med rådgivningen hade frågor om lönen (47 %). I en del av fallen handlade det om att avgöra vilken lönenivå som är rätt. Vanligast var det ändå att arbetstagare tog kontakt med rådgivningen på grund av olika oklarheter med löneutbetalningen, såsom att arbetsgivaren inte alls hade betalat ut kollektivavtalsenliga tillägg eller att tilläggen hade betalats ut fel.

I många av fallen kom det också fram att det fortfarande finns problem när det gäller utbetalningen av övertidsersättning och semesterersättning. I de allvarligaste fallen har arbetstagare inte fått någon lön alls eller så har de varit tvungna att återbetala en del av den lön som de redan har fått till sin arbetsgivare.

Det blir vanligare att anställningar maskeras

Många av dem som kontaktade rådgivningen hade också frågor om anställningsvillkoren (38 %). I de här fallen handlade det vanligen om att till exempel kontrollera arbetsavtalet, att anställningsvillkoren hade ändrats eller att arbetstagarna hade frågor om permittering. I runt 21 procent av fallen handlade det om att anställningen hade upphört.

– Det framgår allt oftare att arbetsgivare försöker maskera arbetsavtal som någon annan form av avtal, till exempel uppdrags- eller samarbetsavtal. Då betraktas arbetstagarna officiellt som företagare och de blir utan den trygghet som ett anställningsförhållande medför, såsom rätten till företagshälsovård och semester.
Lite överraskande är att avtal om uppdrag förekommer i många branscher och inte bara på arbetsplatserna inom plattformsekonomin, såsom man lätt kunde föreställa sig. Den här typen av sysselsättning kallas ofta för lättföretagande eller partneravtal.

Det är vanligt att de som tar kontakt inte är medvetna om sina rättigheter som arbetstagare, och därför försöker rådgivningen göra en mer ingående kartläggning av deras situation. På det här sättet har rådgivningen också lyckats spåra allvarliga fall där arbetstagare har utnyttjats.

– Vanliga tecken på att det kan förekomma utnyttjande är om de som tar kontakt till exempel berättar att de jobbar långa dagar utan pauser och ledighet eller om lönen är bristfällig, berättar Maaret Pulliainen.

FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet är en del av servicehelheten Arbetslivets spelregler som lanserades i höstas. På den flerspråkiga webbplatsen arbetslivetsspelregler.fi finns ett omfattande informationspaket om arbetslivet på svenska, finska och engelska.

Där kan du till exempel kolla vad som är viktigt i olika skeden av ett anställningsförhållande. De viktigaste spelreglerna i arbetslivet finns på ytterligare 20 andra språk, bland annat arabiska, polska och thailändska. De ukrainska och ryska versionerna kommer inom kort att utvidgas så att de blir lika omfattande som den svenskspråkiga versionen.