Regeringens förslag om arbetsfred innebär radikala ingrepp i de grundläggande rättigheterna

Det lagförslag om att begränsa rätten till stridsåtgärder, som regeringen överlämnade till riksdagen i torsdags, är striktare än det utkast som regeringen gav till rådet för bedömning av lagstiftningen. Inte heller medlemmarna i den arbetsgrupp som beredde lagändringarna fick information om skärpningarna.

Regeringens lagförslag bereddes i en arbetsgrupp på trepartsbasis, där man visserligen helt lät bli att lyssna på arbetstagarnas åsikter.

– Arbetstagarnas representanter fick inte ens se det slutliga förslaget innan det publicerades. I den slutliga versionen har man avsevärt skärpt begränsningarna av sympatiåtgärder och politiska stridsåtgärder. Skärpningarna begränsar rätten till stridsåtgärder mer än något av de förslag som ens i förbifarten togs upp i arbetsgruppen, påpekar fackcentralen FFC:s arbetsmarknadschef Rami Lindström.

Regeringens slutliga proposition innebär betydligt radikalare ingrepp i de grundläggande rättigheterna än det utkast som utvärderades av rådet för bedömning av lagstiftningen.

Begränsningarna går rentav så långt att de strider mot motiveringarna i propositionen.

– Utifrån formuleringarna i regeringens förslag verkar det som om begränsningarna av sympatiåtgärder i fortsättningen kan grunda sig på enbart ekonomisk prövning. I de flesta normala situationer kommer de i praktiken att vara helt förbjudna, betonar Lindström.

Den tidsgräns på 24 timmar för politiska stridsåtgärder som ingår i propositionen till riksdagen stämmer visserligen överens med regeringsprogrammet, men den slutliga propositionen har kompletterats med en skyldighet att beakta också de störningar som en politisk arbetsnedläggelse orsakar produktionsverksamheten före och efter arbetsnedläggelsen.

– Den här skyldigheten har regeringen tagit med direkt på begäran av Finlands näringsliv EK. På det här sättet vill man se till att en arbetsnedläggelse på 24 timmar inte leder till ett mer omfattande avbrott i produktionen inom industrin. Det här villkoret urvattnar de facto rätten till politisk arbetsnedläggelse helt och hållet inom vissa branscher, säger Lindström.

Motiveringarna till regleringen av politiska arbetskonflikter beskriver hela projektets karaktär på ett mycket tydligt sätt, anser Rami Lindström.

– Även om regeringen skulle föreslå att beslutandemakten ska överföras från riksdagen till regeringen själv, så skulle det strida mot lagen att motsätta sig en sådan åtgärd genom en politisk strejk på över 24 timmar. Det skulle endast vara möjligt att enligt prövning låta bli att utdöma strejkböter.