FFC:s ordförande Eloranta: Riksmedlaren ser inte skogen för alla träd

I en intervju i Helsingin Sanomat i dag kritiserar riksmedlaren Anu Sajavaara fackcentralen FFC för att man i Finland håller på att stifta en lag som skulle låsa nivån på lönehöjningarna för alla arbetstagare till den nivå som slås fast i avtalsuppgörelserna inom exportbranscherna.

– Att lägga skulden på en organisation är osakligt. Den här typen av kritik ökar inte förtroendet för riksmedlarens verksamhet, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Om riksmedlaren anser att det är besvärligt med en lag om en lönemodell, så är det endast regeringen som bär ansvaret, påpekar Eloranta.

– Regeringen har all makt och alla möjligheter att dra tillbaka det misslyckade och problematiska lagförslaget som lamslår arbetsmarknadens funktion.

Löntagarorganisationerna har kraftigt kritiserat regeringens lagförslag under processens gång. Lagen skulle cementera löneskillnaderna, minska den branschvisa flexibiliteten och hindra arbetet med att utveckla anställningsvillkoren i de branscher där villkoren nu är svaga. Industrifacket är det största medlemsförbundet i FFC.

Enligt Jarkko Eloranta glömmer Sajavaara helt den helhet av försämringar på arbetsmarknaden som regeringen Orpo-Purra driver och som kraftigt försvagar förhandlingspositionen för löntagarna och deras fackförbund.

– Riksmedlaren borde vara en opartisk, oberoende aktör som bygger upp förtroende mellan parterna. Nu pekar Sajavaara ut FFC för att ha fällt lönemodellen och hon glömmer helheten och de omständigheter under vilka saker och ting sker.

Regeringen har redan begränsat strejkrätten till exempel när det gäller sympatistrejker. Det här försvagar avsevärt löntagarnas ställning vid förhandlingarna om kollektivavtal. Regeringen håller också på att ändra spelreglerna för lokala avtal i enlighet med arbetsgivarsidans önskemål, vilket försvagar fackförbundens och förtroendemännens ställning i samband med förhandlingarna om lokala avtal.

– Spelreglerna för lokala avtal försvagar i framtiden kollektivavtalens allmänt bindande verkan, som har garanterat en miniminivå på löntagarnas anställningsvillkor och löner. I våras var regeringen inte beredd att granska hur man kunde trygga kollektivavtalens allmänt bindande verkan, trots att FFC krävde det.

Regeringen har meddelat att den i vilket fall som helst kommer att stifta en lag om en lönemodell, om inte parterna på arbetsmarknaden kan nå en uppgörelse, och den stiftar lagen i enlighet med arbetsgivarnas önskemål.

– Regeringen Orpo-Purra är arbetsgivarnas regering. Ingenstans i sitt program och sitt agerande har den beaktat löntagarnas synpunkter och bekymmer, utan den har ensidigt fört arbetsgivarnas talan. FFC har inget förtroende för att den skulle ha agerat på ett annat sätt när det gäller lönemodellen.