FFC: Nedskärningarna i yrkesutbildningen försvagar avsevärt vuxnas kompetens

Det kommer att bli betydligt svårare för arbetstagare att byta bransch eller uppdatera sitt kunnande på grund av de nedskärningar i utbildningen som regeringen har fattat beslut om. Också läroavtalsutbildningen berörs av nedskärningarna.

Fackcentralen FFC anser att det är orimligt att göra nedskärningar på 120 miljoner euro i yrkesutbildningen, såsom regeringen beslutade vid budgetförhandlingarna. I själva verket kan beloppet bli ännu högre om man lägger till de nedskärningar på tio miljoner euro som görs med hänvisning till avreglering.

Nedskärningarna drabbar i synnerhet sådan yrkesutbildning som ordnas för vuxna som redan tidigare har avlagt en examen på andra stadiet eller högskolenivå. Vuxna avlägger i synnerhet yrkes- och specialyrkesexamina och delar av sådana.

– Yrkes- och specialyrkesexamina är ett kostnadseffektivt sätt att höja befolkningens kompetensnivå så att den bättre motsvarar behoven i arbetslivet. De nedskärningar som regeringen Orpo-Purra har beslutat om slår i praktiken hårt mot också läroavtalsutbildningen, som många vuxna utnyttjar, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.

I fortsättningen blir det svårare att utnyttja läroavtal som en rekryteringsform för nya yrkesproffs eller som ett verktyg för att utveckla kompetensen hos den befintliga personalen.

Nedskärningarna gör det svårare att byta bransch, vilket kan leda till större brist på arbetskraft, högre arbetslöshet och sämre produktivitet. Allt fler arbetstagare blir tvungna att hanka sig fram i arbetslivet med föråldrad kompetens.

– Det är ett ohållbart beslut av regeringen att försvaga förutsättningarna för vuxna att delta i kompletterande utbildning och examensinriktad fortbildning samtidigt som årskullarna blir allt mindre och kompetensbehoven i arbetslivet förändras i allt snabbare takt. Det är en märklig utgångspunkt att det skulle vara möjligt att förlänga arbetskarriärerna utan att arbetstagarna har möjlighet att regelbundet utveckla sitt kunnande.

Regeringen har redan tidigare avskaffat vuxenutbildningsstödet och försvagat andra delar av den sociala tryggheten som stöder arbetstagare som deltar i utbildning.

– Man har inte gjort tillräckliga bedömningar av den sammanlagda effekten av de nedskärningar som regeringen har fattat beslut om. Nedskärningarna stöder inte heller målen för kontinuerligt lärande, som alla riksdagspartier starkt hade förbundit sig till ännu under den förra regeringsperioden och i diskussionerna inför valet. Nu finns det en risk för att kompetensnivån hos befolkningen i arbetsför ålder försämras i förhållande till konkurrentländerna. När man försämrar vuxenutbildningen försvagar man samtidigt också konkurrenskraften.

Saana Siekkinen betonar att nedskärningarna i yrkesutbildningen till beloppet är en av de mest betydande enskilda sparåtgärderna i planen för de offentliga finanserna.

– Först skulle nedskärningarna uppgå till 100 miljoner och omedelbart därefter höjdes beloppet med 20 miljoner. I undervisnings- och kulturministeriets skisser har det förekommit ännu kraftigare nedskärningar. Vill ministeriet helt avskaffa den yrkesinriktade vuxenutbildningen? förundrar sig Siekkinen.

Hon påpekar att det är regeringen som bär ansvaret för nedskärningarna. Politikerna har flera gånger brutit mot sina vallöften när det gäller utbildningen, men det är fortfarande möjligt att ändra kurs.

– Det centrala målet för regeringen är att förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna. Det är omöjligt att uppnå det här målet om man samtidigt försämrar förutsättningarna för kompetensutveckling och kontinuerligt lärande genom omfattande nedskärningar, säger Saana Siekkinen.