Industrifacket: Lagförslaget om en exportdriven modell för arbetsmarknaden gör riksmedlarens roll obetydlig

Industrifacket anser att regeringens förslag om den så kallade exportdrivna arbetsmarknadsmodellen är misslyckad.  Genom lagen vill regeringen begränsa arbetsmarknadsparternas avtalsautonomi, det vill säga utrymme för att förhandla och avtala om anställningsvillkor. Om lagen träder i kraft skulle det innebära att riksmedlarens roll i praktiken skulle bli så gott som obefintlig.

– Lagen skulle binda riksförmedlarens händer och begränsa riksmedlaren från att söka balanserade avtalsuppgörelser. I fortsättningen är det från början klart för arbetsgivarna att det lönar sig att få knut på förhandlingarna och se till man hamnar hos riksmedlaren eftersom arbetsgivaren på så sätt skulle kunna försäkra sig om att därifrån skulle man enligt lag få en löneuppgörelse som inte överskrider den i de avtalsuppgörelser som lägger den så kallade allmänna linjen, säger arbetsmarknadschef Jyrki Virtanen på Industrifacket.

– Om man har sönder vårt förmedlingssystem innebär det att risken för konflikter på arbetsmarknaden ökar eftersom arbetstagarna inte kan få ut något annat av riksmedlaren än den avtalsvillkor som arbetsgivarna krävt. Då regeringen begränsat rättigheten till stridsåtgärder innebär det att speciellt de mindre fackförbunden får det betydligt svårare att förhandla skäliga villkor för de anställda, säger Virtanen.

”Det här kommer att öka oron på arbetsmarknaden”

Industrifacket anser att lagförslaget inskränker arbetstagarnas avtalsautonomi. I fortsättningen skulle löneuppgörelsen för exportbranscherna anpassas efter arbetsgivarnas koordinering till den nivå som arbetsgivarna är acceptabel för den offentliga sektorn.

– För Industrifackets medlemmar innebär det här att man i stället för att förhandla utgående från läget för företagen i branschen skulle förhandla utgående för läget i den offentliga sektorn. I praktiken skulle vi förhandla om en central löneuppgörelse där det branschvisa läget är fullständigt sekundärt, säger Virtanen

– Man måste komma ihåg att Industrifacket förhandlar inte bara om kollektivavtalet för teknologiindustrin utan också om arbetsvillkoren i mer än trettio andra branscher och fler än 200 avtal på företagsnivå. Lagen skulle göra det märkbart svårare att förhandla om villkoren de här avtalen, säger Virtanen.

Industrifacket anser att frågor som gäller lönepåslag även i fortsättningen är en fråga för arbetsmarknadsparterna och de som stiftar lagar ska inte begränsa rörelseutrymmet för parterna.

– Riksmedlarens roll kommer i fortsättningen att sakna betydelse då lagen tvingar hen i praktiken alltid att ta arbetsgivarnas parti. Det här kommer att öka oron på arbetsmarknaden, säger Virtanen.