Industrifackets Riku Aalto: Målet är en löneförhöjning på 10 procent

Facken inom Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC meddelar att de siktar på en löneförhöjning på 10 procent. Målet är 6 procent det första året, en ökning i månadslönen på minst 150 euro. Det andra året är målet 4 procent, en ökning i månadslönen på minst 100 euro.

Under vintern och våren förhandlar fackförbunden om de egna kollektivavtalen och löneförhöjningarna med respektive arbetsgivarförbund. Industrifackets förhandlingar har redan inletts.

– Löntagarnas köpkraft har minskat kraftig. Orsaken är en snabb och kraftig ökning av prisnivån. Lönen räcker inte lika långt som tidigare. Problemet kräver mer påökt än tidigare, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Enligt Aalto har inflationen avtagit på sistone, men köpkraftsgropen ligger fortfarande kvar. Därtill vet vi att inflationen fortfarande påverkar utvecklingen av köpkraften, även om den har avtagit. Aalto konstaterar att löneförhöjningsmålet beaktar både köpkraftsgropen, som har uppstått tidigare, och avtalsperiodens inflation.

Nu behövs en blandlinje

Servicefacket PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen delar oron över den minskade köpkraften. Enligt henne har inflationen försvagat låginkomsttagarnas läge.

– Prisökningarna behandlar inte alla på samma sätt. Enligt vår bedömning måste löneförhöjningen för heltidsanställda låginkomsttagare vara minst 150 euro i månaden det första året och 100 euro i månaden det andra året. En sådan blandad linje ger alla den förhöjning som behövs och beaktar låginkomsttagarnas speciella läge, säger PAM:s ordförande Annika Rönni-Sällinen.

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL:s ordförande Håkan Ekström menar att inverkan på medlemmarna, i synnerhet kvinnorna, av regeringen Orpos nedskärningar, motiverar en sådan blandad linje.

– Regeringens nedskärningar i bland annat bostadsstödet och jämkade arbetslöshetsförmåner drabbar lågavlönade arbetare allra svårast. För att kompensera sådana nedskärningar är det motiverat att löneförhöjningarna i något högre grad riktar sig till lågavlönade än andra. Därför har vi ett behov av en blandad lösning för löneförhöjningarna, säger JHL:s ordförande Håkan Ekström.

En blandad form av löneförhöjningar innebär att kostnadseffekten kan variera i de olika branscherna.

Enligt ordföranden i Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL, Veli-Matti Kuntonen, är större löneförhöjningar än tidigare också tillbörliga i det rådande konjunkturläget.

– Arbetarnas, i synnerhet låginkomsttagarnas, löneförhöjning går direkt till konsumption. En sådan vitaminspruta vore bra för Finlands ekonomi och för sysselsättningen. Regeringen Orpo har haft en negativ inverkan på inhemsk efterfrågan genom åtgärder som har skapat oro i arbetslivet och arbetslöshet. Företagen måste nu ta ansvar, så att den inhemska efterfrågan inte kollapsar, anser SEL:s ordförande Veli-Matti Kuntonen.

Vi har råd

Enligt Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT:s ordförande Ismo Kokko är Finlands konkurrenskraft idag god. Löneförhöjningar på sex och fyra procent utgör knappast något hot för den.

– Den prismässiga konkurrenskraften är i ordning och vårt läge är fint när den ekonomiska melankolin snart vänder. Finansministeriet konstaterade detta senast i september. Också arbetarna ska få sin del av tillväxten, menar AKT:s ordförande Ismo Kokko.

– Regeringens indragningar på arbetsmarknaden och försvagningarna i anställningstryggheten är kännbara. De ökar löntagarnas risker och som kompensation måste lönerna stiga. Så fungerar marknadsekonomin: när risken förs över från arbetsgivarna till löntagarna, är det bara rimligt att löntagarnas andel av mervärdet ökas, anser Byggnadsförbundets ordförande Kimmo Palonen.

Elektrikerförbundets ordförande Sauli Väntti påminner om den återhållsamma löneutvecklingen som har pågått i flera år i Finland.

– Löneutvecklingen har varit återhållsam i Finland. I Europa har löneuppgörelserna under en längre tid varit klart större än i Finland. Från år 2021 till år 2024 har arbetskraftskostnaderna stigit med 15 procent inom eurozonen och med knappa 8 procent i Finland. Vi har råd, menar Elektrikerförbundets ordförande Sauli Väntti.