Industrifacket har publicerat målsättningarna för EU-valet: Europeiska unionen ska vara arbetstagarnas försvarare

Industrifacket har som mål inför EU-valet att unionen även i fortsättningen ska vara en ekonomisk zon i utveckling där arbetstagarnas rättigheter ligger i centrum, I EU-valet i juni får finländarna ta ställning till ett hurdant EU vi vill bo och jobba i. Industrifackets chef för samhällspåverkan, Timo Nevaranta, understryker att under de senaste åren har den lagstiftning som tryggar och förbättrar de anställdas ställning i regel härstammat från Europeiska unionen, inte riksdagen här hemma.

– I Finland har man inte riktigt vaknat till den här förändringen. Regeringen i landet vill göra arbetstagarnas ställning svagare. Samtidigt har EU blivit en allt starkare garant för arbetstagarnas ställning, rättigheter och utkomst. Valet i juni är kanske det viktigaste EU-valet för arbetstagare under vårt medlemskap i unionen. Man skulle kanske till och med kunna säga att vi har Vägande skäl att rösta i valet, säger Nevaranta.

Industrifacket anser att EU:s betydelse som utvecklare och försvarare av arbetstagarnas rättigheter kommer att växa inom de närmaste åren. Förändringen påskyndas av fri rörlighet och arbetskraftsinvandring inom EU-området.

Med ökad fri rörlighet och arbetskraftsinvandring ökar samtidigt risken för social dumping, det vill säga förseelser som förutom arbetsrelaterat utnyttjande av människor också snedvrider konkurrensen på bekostnad av de anställdas rättigheter och inkomster. Det är framför allt arbetstagarna själva som lider av social dumpning, men också de företag som följer reglerna på den inre marknaden inom EU.

Industrifacket anser att en fungerande inre marknad förutsätter att EU tar till åtgärder mot arbetsrelaterat utnyttjande.

Målet måste vara att fri rörlighet inom EU inte missbrukas för att för att dumpa arbetsvillkoren i medlemsländerna. Facken som representerar arbetstagarna ska spela en viktig roll när det kommer till arbetsmarknadslagstiftning i EU.

En grön och rättvis omställning

Under den senaste femårsperioden i parlamentet har Europeiska unionen drivit på en grön omställning. Under följande period är det viktigt att Ursula von der Leyens kommission fortsätter med arbetet för en grön omställning. Det är viktigt att man inte tummar på klimatmålen på EU-nivå. Det är av yttersta vikt med tanke på klimatet och miljön men också den europeiska industrin. Klimatpolitiken ska vara långsiktig och inte ändras stup i kvarten.

Om man går in på att tumma på klimatmålen innebär det att inplanerade investeringar äventyras liksom verksamheten för de företag som jobbar utgående de målsättningarna. Samtidigt är det viktigt att hålla fast vid klimatmålen är viktigt för att säkerställa att den finländska och europeiska industrin är konkurrenskraftig även i framtiden.

– Den gröna omställningen ska ändå inte endast vila på små- och medelinkomsttagarnas axlar och tära på deras utkomst och köpkraft. Därför måste omställningen ske på ett rättvist sätt och arbetstagarnas rättigheter ligga i centrum. Det här är viktigt för att den gröna omställningen ska får ett så brett och förståelse som möjligt bland europeiska arbetstagare, säger Industrifackets chef extern kommunikation Antti Malste. Han ansvarar för industripolitisk beredning vid Industrifacket.

Strategisk autonomi

I ett förändrat säkerhetspolitiskt läge föreslår Industrifacket att EU:s strategiska autonomi förstärks under följande parlamentperiod. Termen strategisk autonomi avser den förmåga EU besitter till att verka självständigt utan skadliga beroendeförhållanden till andra stormakter. En stärkt autonomi gynnar också den europeiska industrin. I en värld som kännetecknas av ömsesidiga beroenden kan – och får – inte EU lösgöras från globala produktionskedjor.

–Med tanke på säkerheten, försörjningsberedskapen och industrin i Europa är det viktigt att man inom unionen tryggar tillgången till material och teknologier i alla lägen. I praktiken innebär det att vi minskar på beroendet av länder utanför EU och då speciellt Kina, säger Antti Malste.

Utvidgningen av EU

Europeiska unionen beslöt ifjol om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Albanien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Bosnien och Hercegovina finns också på listan över potentiella medlemsländer. Det här innebär att en utvidgning av EU kommer att bli en av de mest väsentliga frågorna under följande valperiod.

Då medlemsförhandlingarna går vidare är det viktigt att hålla fast vid att medlemsländerna uppfyller kriterierna när det kommer till fackföreningarnas ställning och verksamhetsmöjligheter och arbetstagarnas rättigheter i stort. EU ska inte tumma på kriterierna när det kommer till arbetslivet. Fackföreningarna ska ha en viktig roll i bedömningen av huruvida kriterierna i ett potentiellt medlemsland uppfylls.

– Det är till fördel för alla arbetstagare inom Europeiska unionen om en fungerande fackföreningsrörelse utvecklas i de nya medlemsländerna. För det här krävs det åtgärder av Europeiska unionen och ett aktivt stöd från de europeiska facken, säger Mikko Koikkalainen, sakkunnig på samhällsrelationer vid Industrifacket.

Läs mer om Industrifackets målsättningarna för EU-valet här.