Ett år av framgångar och utmaningar för Industrifacket

Industrifackets år 2023 färgades av förbundets första ordinarie kongress, riksdagsval och kampen mot högerregeringens arbetsmarknadspolitik.

Industrifackets fullmäktige behandlade årsberättelse på sitt vårmöte 29–30.5 och beviljade ansvarsfrihet till styrelsen.

Industrifackets verksamhetsmiljö präglades av ekonomiska utmaningar år 2023 då bruttonationalprodukten sjönk 0,5 procent. Inflation och höjda räntor hämmade tillväxten, vilket märktes av speciellt inom byggnadsbranschen och industrin. Industriproduktionen minskade en aning men det förekom skillnader mellan branscherna.

Metallindustrin hade ett rekordår medan skogsindustrin och elektronikindustrin hade motgångar. Jordbruksbranscherna kämpade med svaga skördar, men kostnadskrisen lättade en aning. Metalliteollisuus saavutti ennätystasoja, kun taas metsäteollisuus ja elektroniikkateollisuus kärsivät. Sysselsättningen hölls på en hög nivå men mot slutet av året började krisen inom byggnadsbranschen också märkas av inom industrin.

Första kongressvalet

År 2023 var ett historiskt år för Industrifacket eftersom förbundet ordnade sitt första ordinarie kongressval. Valet ägde rum 10–31. mars. Valdeltagandet landade på 43,2 %. Sammanlagt 442 kongressombud valdes i valet.

Socialdemokraternas och obundnas valförbund Industrins samarbetare samlade 64,2 procent av rösterna och 289 kongressombud. Vänsterns och obundnas valförbund Industrins påverkare fick 35,7 procent av rösterna och 153 kongressombud.

Förbundskongressen gick av stapeln i Tammerfors. Kongressen omvalde Riku Aalto till ordförande och Turja Lehtonen till vice ordförande.

Regeringen utmanade facket

I april 2023 röstade finländarna i riksdagval. Industrifacket förde aktivt kampanj inför valet och strävade efter att aktivera medlemmarna. Kampanjen Bort med handen ur min ficka samlade sammanlagt 37 000 medlemmar till att avge ett löfte om rösta i valet. Kampanjen hade som mål att lyfta fram teman som de så kallade ”kiky”-avgifterna samt tryggandet av strejkrätten i valdebatterna. Detta lyckade säven i viss mån.

Högerregeringen som tog vid efter valet har orsakat stora utmaningar för Industrifacket. I regeringsprogrammet förekom flera skrivelser som innebar nedskärningar i den sociala tryggheten och försämringar gällande arbetstagarnas rättigheter. Trepartsförhandlingarna ledde inte till önskade genuina förhandlingar vilket i sin tur ledde fram till åsiktsutryckningar mot regeringens nedskärningsplaner.

Regeringens politik fick fackförbunden att samla sina krafter. Hösten 2023 utspelade sig flera politiska demonstrationer under parollen Vägande skäl. Demonstrationerna och stridsåtgärderna fortsatte under våren 2024. Industrifacket förde fram speciellt ett försvar av arbetstagarnas rättigheter och motsatte sig regeringens nedskärningar i välfärden.

I slutet av 2023 utsåg regeringen en arbetsgrupp för att utarbeta en industripolitisk strategi för Finland. Industrifacket deltog i arbetet och presenterade sin egen linje. Industrifackets anser att regeringens strategi är hållbar men saknar ambition.

Bokslut och fackavdelningarnas motioner

Industrifackets bokslut 2023 visar på ett överskott på 16,2 miljoner euro, efter ordinarie verksamhet visar på ett underskott på 29,3 miljoner euro. Slutsumman för balansräkningen är 696 914 731 euro.

21 fackavdelningar lade fram sammanlagt 44 motioner till fullmäktige. Svaren skickas till de avdelningar som gjort motionerna.