Arbetstagarna får sällan delta i det verkliga beslutsfattandet även om de har en representant i företagets förvaltning
Det är överraskande få arbetsplatser som har personalrepresentation i företagets förvaltning, visar en utredning som fackcentralen FFC har gjort. Även om arbetstagarna är representerade i företagets förvaltning, står de ofta utanför det egentliga beslutsfattandet. Personalrepresentationen kan rentav utnyttjas för att rättfärdiga de beslut som ledningen fattar.
Bara hälften (50 %) av de förtroendevalda vid företag med mer än 150 anställda berättar att personalen har en representant i det egna företagets förvaltning, trots att lagen ger rätt till det. Av de förtroendevalda som jobbar på en arbetsplats där personalen har en representant i förvaltningen bedömer nästan hälften (48 %) att personalens representant inte har tillräckliga möjligheter att påverka företagets beslut, berättar Juha Antila som är utvecklingschef på FFC.
På de arbetsplatser där personalen är representerad i företagets förvaltning håller var fjärde förtroendevald (24 %) med om påståendet att personalens representant utnyttjas för att rättfärdiga eller legitimera de beslut som ledningen fattar.
Å andra sidan är det en något större andel (26 %) som inte håller med om det här påståendet.
– Praxisen på arbetsplatserna varierar kraftigt och i sin nuvarande form garanterar lagen inte att personalen blir hörd. Att utnyttja personalrepresentationen bara till att rättfärdiga eller legitimera de beslut som ledningen fattar är att missbruka systemet.
Antila ser också möjligheter med att arbetstagarna är representerade i företagens förvaltning. Trots att de ibland kan ha svårt att påverka berättar drygt hälften (55 %) av de förtroendevalda att modellen med personalrepresentation i företagets förvaltning gör det lättare att förmedla arbetstagarnas åsikter till ledningen.
– Det kan alltså vara till större nytta än skada att personalen är representerad i företagens förvaltning, beroende på hur det genomförs. Nu ligger bollen hos arbetsgivarna. Skulle det vara möjligt att stärka personalrepresentanternas roll i företagens förvaltning?
Tystnadsplikt kan bli ett problem
En fjärdedel (24 %) av de förtroendevalda berättar att personalens representant i företagets förvaltning har undertecknat ett sekretessavtal på initiativ av ledningen.
Enligt de öppna svaren kan sekretessavtalen hindra personalens representanter från att tala med arbetstagarna om de frågor som behandlas inom förvaltningsrepresentationen.
– Det här är ett problem om tystnadsplikten också omfattar frågor som den inte nödvändigtvis borde omfatta, konstaterar Antila.
För att arbetsplatserna ska vara framgångsrika är det viktigt att personalen kommer med nya idéer på produkter eller tjänster eller hur arbetet ska utföras.
För att idéer ska kunna uppstå behövs ömsesidigt förtroende. Ledningen kan visa förtroende genom att visa uppskattning för arbetstagarna och deras representanter, till exempel genom att betona personalrepresentanternas roll.
Uppgifterna samlades in genom FFC:s förtroendemannapanel som besvarades av 1010 förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige i oktober 2024.