FFC: Regeringens lagstiftningsarbete präglas av ansvarslöst hastande

FFC:s styrelse följer bekymrat med hur förslagen till försämrad arbetslagstiftning bereds och samlas undantagsvis efter midsommar för att diskutera organisationsmässiga åtgärder.

Den nuvarande regeringen har i praktiken helt slutat bereda frågor på trepartsbasis och arbetsmarknadsparterna får ta del av förslagen först i sista stund.

Det vedertagna sättet att föra framåt stora samhälleliga frågor har varit genom samarbete på trepartsbasis, för då har regeringen fått tillgång till det kunnande som de olika parternas experter har, och samtidigt har regeringen fått parterna att förbinda sig det slutresultat som man tillsammans förhandlar fram. Därför har flera stora samhälleliga reformer under de senaste årtiondena fötts genom trepartssamarbete.

– I stället för ett verkligt trepartssamarbete får arbetsmarknadsorganisationerna ett erbjudande om att kvittera färdiga förslag, eller en snabb ideologisk arbetsgruppstvätt där man inte ens har som avsikt att reda ut frågorna eller bedöma konsekvenserna. Arbetsmarknadsorganisationerna görs till ett fikonlöv, som regeringen använder för att för att kunna konstatera att lagberedningen har gjorts i samarbete med parterna, säger FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Till exempel har man inte fått ordentliga forskningsdata på förhand när det gäller konsekvenserna av regeringens två senaste förslag, om snuttjobb för under 30-åringar som har varit arbetslösa i minst tre månader och om ogrundade uppsägningar vid företag med färre än 20 anställda.

– Forskningsinstitutens bedömningar kommer först i slutskedet av beredningen, inte tidigare, vilket skulle ha varit det logiska.

FFC:s styrelse följer noggrant med beredningen av både reformen av karenserna inom arbetslöshetsskyddet, alltså den andra aktiveringsmodellen, och besluten som fattades vid förhandlingarna om budgetramarna. För tillfället verkar det som om lagpropositionerna kommer att sändas ut på remiss under sommaren och gå till riksdagen för beslut genast på hösten. Hittills har regeringen bjudit in arbetsmarknadsorganisationerna främst för att lyssna men inte för att delta.

– Regeringen beaktar inte de erfarenheter vi har av hur saker och ting i praktiken fungerar på arbetsplatserna. Båda förslagen innebär en stor risk för att unga marginaliseras och att det blir vanligare med obefogade uppsägningar.

– Vi kan inte dra andra slutsatser av det här än att regeringen försöker driva igenom lagarna under den nuvarande regeringsperioden utan att bry sig om att förslagen har beretts för ytligt och ensidigt.