Kemisektorns söckenhelger och storhelger kring årsskiftet 2024–2025

Söckenhelger, dvs. helgdagar för vilka det till arbetstagare med timlön betalas lön inom kemisektorns alla avtalsbranscher, är kring årsskiftet 2024–2025 julafton, juldagen, annandag jul, nyårsdagen och trettondagen. Inom gummiindustrin och bildäcks­branschen betalas lön även på allhelgonadagen.

Anställningsvillkoren inom olje-, naturgas- och petrokemiska industrin och inom bil- och maskinhandeln gäller uteslutande månadslön och t.ex. majoriteten inom den kemiska basindustrin har också månadslön. Därför omfattas de här inte av söckenhelgsersättningarna.

Söckenhelger

Till arbetstagare med timlön betalas full lön för söckenhelger, vilket i praktiken betyder medeltimförtjänst (inom ädelmetallbranschen grundtimlönen + 3 %).

Det är viktigt att notera att ersättning inte betalas om arbetstagaren olovligt är borta från arbetet under arbetsdagen före eller efter söckenhelgen. Så kallade ”pekkanendagar” kring söckenhelger innebär att de här förutsättningsdagarna flyttas. Till exempel i fråga om julen: om de söckenhelgdagar som infaller på måndag, tisdag och onsdag omges av ”pekkanendagar”, får arbetstagaren inte vara borta från arbetet under den dag som föregår ”pekkanendagen” före söckenhelgen och inte heller under den dag som följer på pekkanendagen efter söckenhelgen. Annars går söckenhelgsersättningen förlorad om inget annat avtalats.

I vissa undantagsfall ska söckenhelgsersättning betalas, fastän dagen inte skulle ha varit en arbetsdag.

Sådana undantagsfall är till exempel:

• semester,
• sjukdom,
• permittering,
• utbildning som bekostas av arbetsgivaren,
• lagstadgad moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet.

Kontrollera närmare bestämmelser i kollektivavtalet för din bransch.

Avtals­bransch	Jul­afton, tisdag	Jul­dagen, onsdag	Annan-dag jul, torsdag	Nyårs­dagen, onsdag	Tretton­dagen, måndag
Plast­produkt och kemisk produkt­industri	ja	ja	ja	ja	nej
Kemisk bas­industri	ja	ja	ja	ja	ja
Båt­industrin	ja	ja	ja	ja	ja
Borst- och pensel­bran­scherna	ja	ja	ja	ja	ja
Gummi­industrin	ja	ja	ja	ja	ja
Sko- och läder­industrin	ja	ja	ja	ja	ja
Bildäck­branschen	ja	ja	ja	ja	ja
Glas­keramiska och Fiskars	ja	ja	ja	ja	ja
Ädel­metall­branschen	ja	ja	ja	ja	ja
Bil­bran­scherna	ja	ja	ja	ja	ja
Glasnings-, byggnads­inglas­ning- och glas­förädlings­branschen	ja	ja	ja	ja	ja
Textil- och mode­branschen	ja	ja	ja	ja	ja
Textil­vårds­branschen	ja	ja	ja	ja	ja

Storhelger

I kollektivavtalen för plastproduktindustrin och kemiproduktindustrin, den kemiska basindustrin och olje-, naturgas- och petrokemiska industrin, som ingåtts med Kemiindustrin rf, ingår bestämmelser om storhelger.

Storhelgerna inom kemiindustrin är nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, pingstdagen, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul.

Detta betyder att inom de här branscherna betalas lönen förhöjd med 200 procent under en tid på 24 timmar från och med kl. 06.00 till alla dem som arbetar på de här dagarna. I lönen ingår förhöjning för söndagsarbete.

För arbete som utförs på aftnarna före de här helgerna, betalas som ersättning för arbete på aftonen före storhelg till arbetstagare i skiftarbete eller i ordinarie kvälls- och nattarbete 100 procent för tiden i kvälls- och nattskift och för tiden i morgonskift 20 procent. Ersättningen innehåller inte eventuella söndags- eller övertidsförhöjningar, vilket innebär att om aftonen samtidigt är en helgdag, får arbetstagaren utöver dessa också söndagsförhöjning om 100 procent.

Till arbetstagare i dagarbete betalas för arbete som utförs på aftnar före helg en förhöjning som är 20 procent av medeltimförtjänsten för ordinarie arbetstid. I kollektivavtalet förutsätts inte att förhöjningen betalas för övertidsarbete på samma sätt som för dem som är i skiftarbete.

Observera att arbetstagarens egen medeltimförtjänst utgör beräkningsgrund för alla de här förhöjningarna.

Utdelning

Ett ordinarie arbetsskift kan förläggas till alla dagar med undantag för dagarna efter nyårsafton, påskafton, midsommarafton och julafton. På dessa dagar är det möjligt att förlägga ett ordinarie arbetsskift om man inom tidningsföretaget har kommit överens om att framställa den aktuella dagens tidning.

Söndagsersättning betalas för arbete som utförs på en lördag efter en söckenhelg, jul- och midsommarafton samt långfredagen.

För varje på en söckenhelgdag arbetad timme utbetalas lön med en förhöjning om 100 procent.

Medie- och tryckeribranschen

Kollektivavtalet känner inte över huvud taget till s.k. söckenhelgsersättning, utan veckolönen eller månadslönen är alltid densamma. För timanställda är söckenhelger alltid lediga dagar med lön om helgdagen i fråga annars skulle ha varit arbetsdag för arbetstagaren.

Andra än tidningsföretag (kollektivavtalet kap. 3a):

Söckenhelger (och andra dagar som anges nedan) är lediga dagar om inte produktionsmässiga skäl fordrar annat. Om de inträffar på andra dagar än lördag och söndag beaktas de som dagar som förkortar årsarbetstiden.

Om arbetstagaren arbetar på en söckenhelg eller en helgdagsafton ska en ersättande ledig dag ges vid en annan tidpunkt.

Söckenhelger är nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.

Ett ordinarie arbetsskift kan förläggas till midsommar-, jul- och nyårsafton kl. 00–14. Då ersätts arbetet på samma sätt som söndagsarbete. Om arbete som utförs efter kl. 14 och om ersättningen för detta ska avtalas på lokal nivå.

Om ett arbetsskift förläggs till påskafton ersätts det på samma sätt som söndagsarbete. För trettondagen, långfredagen, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, alla helgons dag och självständighetsdagen betalas söndagsersättning med en förhöjning om 50 procent.

Arbetstagaren får ersättning i pengar för söckenhelger som infaller inom 14 dagar efter att en permittering börjat, om de skulle ha varit arbetsdagar i stället för söckenhelg.

Med tanke på dagpenningen TILLÄMPAS 14-dagarsregeln, enligt vilken arbetsgivaren ersätter söckenhelger i fråga om de helger som infaller inom 14 dagar efter att en permittering börjat.

Tidningsföretagen (kollektivavtalet kap. 3 b):

Enlighet kollektivavtalets arbetstidsbestämmelser är trettondagen, långfredagen, påskafton, påskdagen, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen, julafton, juldagen och nyårsafton lediga dagar med lön om inte annat följer av merutgivningsdagarna. Se Merutgivningsdagar, 3b.1.1.5 i kollektivavtalet

I tidningsarbete kan man arbeta dessa dagar, men motsvarande ledighet förläggs till en annan tidpunkt.

Med tanke på dagpenningen, om arbetstagaren är permitterad under de aktuella dagarna, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön. Inkomstrelaterad dagpenning betalas för fem dagar i veckan. Dagarna ökar även självrisktiden eftersom lönen skulle ha betalats om arbetstagaren hade arbetat. Här tillämpas INTE 14-dagarsregeln som tillämpas inom kemibranschen och som går ut på att arbetstagaren får ersättning i pengar för söckenhelger som infaller inom 14 dagar efter att en permittering börjat om de skulle ha varit arbetsdagar.

Direktutdelning

Inom direktutdelning finns inga söckenhelger som ersätts separat. Vid arbete på söckenhelg betalas ersättning på samma sätt som för söndagsarbete.

Kommunikationsbranschens tjänstemän

Tjänstemän får månadslön, vilket innebär att lönen alltid betalas till samma belopp oberoende av helgledigheter och lediga dagar före helger som förkortar arbetstiden.

Om inte produktionstekniska orsaker så kräver, är följande dagar avlönade lediga dagar som förkortar veckoarbetstiden, om denna dag enligt arbetsskiftsförteckningen är tjänstemannens arbetsdag: nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.

Om produktionsrelaterade orsaker kräver att man arbetar under den nämnda dagen, ska förlusten av en sådan ledig dag ersättas med en ledig dag som ges vid en annan tidpunkt inom ramarna för arbetsskiftsförteckningen, eller genom att ersätta ovan nämnda arbete som utförts på en ledig dag på samma sätt som man avtalat om övertidsarbete per vecka.