FFC: Regeringen måste leta efter andra sysselsättningsåtgärder än nedskärningar i arbetslöshetsskyddet
Fackcentralen FFC föreslår att regeringen, som förbereder sig för ramförhandlingarna, kraftigt ska utöka arbetskraftsutbildningen samt reformera utkomstskyddet för arbetslösa så att det bättre stöder möjligheterna för arbetslösa att utveckla sitt kunnande.
– Sysselsättningen förbättras inte genom att man försämrar människors utkomst. I stället ska man utveckla kunnandet och servicen, och på det sättet stödja de arbetslösa så att de kan få jobb, säger Saana Siekkinen som är direktör på FFC.
Coronakrisen har lett till att arbetstagare i många branscher har hamnat i allt djupare trångmål, när det inte har funnits möjligheter att jobba på över ett år. Nästan 330 000 personer är arbetslösa, av vilka 53 000 är permitterade på heltid. Sammanlagt fanns det 72 600 permitterade i slutet av februari.
– I en så här svår situation är det inte rätt budskap att skära ner utkomsten för dem som är arbetslösa och permitterade. Det är inte bara företagen som behöver stöd, utan nu behövs också åtgärder för att trygga utkomsten för dem som har blivit arbetslösa på grund av coronaviruset.
För att trygga utkomsten för arbetslösa föreslår FFC inför ramförhandlingarna:
- Maximitiden med arbetslöshetsdagpenning förlängs temporärt med 100 dagar.
- Arbetstagarnas utkomst tryggas genom särskilda åtgärder i de branscher som har drabbats hårdast av coronaviruset. FFC föreslog redan för ett år sedan att utkomstskyddet för arbetslösa temporärt ska höjas med 50 euro för att underlätta den ekonomiska bördan för dem som är arbetslösa. Också Servicefacket PAM har föreslagit att självriskdagarna inom utkomstskyddet ska slopas för dem som permitteras på grund av coronakrisen, och att de ska få höjd arbetslöshetsdagpenning.
Siekkinen påminner om att det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet har skurits ner flera gånger under de senaste åren. Den förra regeringen förkortade skyddet med 100 dagar och den nuvarande regeringen har redan fattat beslut om att slopa tilläggsdagarna inom utkomstskyddet för arbetslösa.
Regeringen bereder som bäst en nordisk jobbsökningsmodell, som ska ge arbetslösa mer stöd för jobbsökningen. Ett stort minus i modellen är dock att de arbetslösas skyldigheter skärps avsevärt.
– Sjabblet med aktiveringsmodellen av Juha Sipiläs regering visade att det i slutändan inte är lätt att ens påvisa hurdan effekt åtstramningarna inom arbetslöshetsskyddet har på sysselsättningen. Däremot går det att försvåra de arbetslösas liv på många sätt med hjälp av åtstramningarna, påpekar Saana Siekkinen.
Regeringen bereder också en reform för att göra arbetsvillkoret inkomstbaserat. FFC anser att reformen är viktig eftersom ett inkomstrelaterat arbetsvillkor lämpar sig bättre för dagens arbetsliv, där det finns väldigt olika sätt att arbeta.
Ett inkomstbaserat arbetsvillkor betyder att man slutar granska hur mycket en person som ansöker arbetslöshetsdagpenning har arbetat per vecka, och i stället endast granskar inkomsterna.
– Reformen av arbetsvillkoret får inte vara en sparåtgärd. Reformen får inte heller leda till att det blir svårare för dem som blir arbetslösa att få arbetslöshetsdagpenning, eller att dagpenningens belopp sjunker i branscher med låga löner. Det här ska regeringen komma ihåg när den fortsätter beredningen, betonar Siekkinen.