Frågor och svar
1. Varför motsätter sig facket regeringsprogrammet?
Varför gillar inte Industrifacket försämringarna av arbetslivet som finns inskrivna i regeringsprogrammet?
Samtliga försämringar och nedskärningar i regeringsprogrammet går ut över en och samma grupp: arbetstagarna. Besluten motiveras med att det ska balansera statsfinanserna trots att man samtidigt sänker skatten för storinkomsttagare.
Vilka är de tyngsta åtgärderna som regeringen planerar och skulle om de genomförs försvåra arbetstagarnas vardag och försämra deras rättigheter?
Regeringen vill först begränsa strejkrätten. På så sätt vill man förhindra arbetarna från att protestera mot regeringens övriga nedskärningar. Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet skrotas fullständigt och löneutbetalningen situationer vid förändring på arbetsplatserna slutar tidigare än förr. I stället sjunker höginkomsttagarnas beskattning. En tia i månaden för en arbetare och en tusenlapp i året för en vd, är en beskrivande uppskattning på hur pengarna fördelas.
Regeringsprogrammet kryllar av skrivningar som är som direkt ur näringslivets intressevakarorganisationers program. Arbetstagarnas synpunkter beaktas inte alls. Om paketet går igenom i sin helhet är det frågan om en betydligt hårdare helhet än Regeringen Sipiläs ”kiky-paket”.
Vad kan du göra för att protestera mot regeringens försämringsplaner?
Det viktigaste är att om du ännu inte är medlem i facket går med och samtidigt också uppmanar dina arbetskompisar att bli medlemmar. Tillsammans uppnår vi saker som man inte ensam klarar av.
En medlem i en fackförening är en del av en större helhet som tillsammans bevakar arbetstagarnas intressen. Facket ger också en röst till de tysta på arbetsplatsen. Ta genast kontakt med Industrifacket om du inte är medlem!
Du får information om Industrifacket av din förtroendeman. Om du är medlem i Industrifacket kan du ringa Industrifackets jour 020 690 447 på vardagar må–fre. kl. 8.30–15 eller skicka e-post till [email protected]. Frågor kan skickas in även på svenska.
Varför är det viktigt att vara medlem i facket?
Det kollektivavtal som facket förhandlar om är din viktigaste medlemsförmån. Kollektivavtalet garanterar ofta bättre anställningsvillkor än vad som står i lagen. Det gäller bland annat flera tusen euro högre årsinkomster, kortare arbetstid, sjuklön och lön för moderskaps- och faderskapsledighet.
Du får stöd av förtroendemannen på din arbetsplats och vid behov också av rättshjälp från förbundet.
Som medlem i Industrifacket är du också försäkrad genom A-kassan för om du blir arbetslös eller permitterad.
I nuläget är det speciellt viktigt att vara medlem då vi tillsammans kan motarbeta regeringens försämringsplaner.
Hur kan jag bli medlem i Industrifacket?
Du kan gå med i facket på nätet, genom att lämna ett telefonmeddelande eller genom att vara i kontakt med förtroendemannen på din arbetsplats. Läs mer. Du kan även ringa oss på 020 690 446 (medlemsärenden) må–fre. kl. 8.30–12.00.
Hur får jag aktuell information om verksamheten mot regeringsprogrammet?
Följ med industrifackets olika kanaler. Industrifacket samlar alla nyheter på temat #PainavaSyy #VägandeSkäl på en egen sida på Industrifackets webbplats
Industrifackets medlemmar får information av sin förtroendeman. Du kan även ringa jouren 020 690 447 vardagar må–fre kl. 8.30–12.00
Följ och dela information på sociala medier under hashtaggarna #PainavaSyy och #VägandeSkäl www.sak.fi/painava-syy.
2. På vilket sätt påverkar försämringarna i regeringsprogrammet arbetarnas vardag och rättigheter?
Vad innebär nedskärningarna i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet för arbetarna?
I praktiken innebär regeringsprogrammets skrivningar att det inkomstrelaterade skyddet vid arbetslöshet skrotas. Målet för regeringen är att med käpp ”sporra” arbetslösa att söka jobb. Det spelar ingen roll om den arbetslösa visar aktivitet eller inte. Nedskärningarna slår på fortsättningsvis.
Flera av åtgärderna sporrar inte till att söka jobb utan bara gör flitfällorna svårare. Speciellt industriarbetare drabbas av nedskärningarna då de gäller även för permitterade. Permitteringar är rätt vanliga i de konjunkturkänsliga industribranscherna.
Vad innebär det att skyddade belopp i den sociala tryggheten slopas och bostadsstödet minskar?
Flera anställda får jämkad dagpenning eller bostadsstöd trots att de jobbar. Målet är att förhindra att arbetare med låga löner inte ska falla ner i fattigdom. Det ska också sporra till småskaligt arbete t. ex en arbetslös kan tjäna 300 euro i månaden utan att det påverkar övriga förmåner.
Vad innebär regeringens planer för äldre arbetstagare?
Förutom barnfamiljer och låginkomsttagare är det också äldre arbetstagare som drabbas. Regeringen har sagt att de vill avskaffa alla ”åldersbundna förmåner”.
Vad innebär nedskärningarna i utbildning för arbetstagarna?
Regeringen vill göra det svårare för arbetstagare att utbilda sig med hjälp av vuxenutbildningsstöd. Det är sant att det finns vissa brister i systemet men att slopa det helt och hållet är en radikal åtgärd som försvårar förutsättningarna för livslångt lärande för arbetarna.
Regeringen vill även avskaffa alterneringsledigheten (t. ex vård av gamla föräldrar, paus i arbetslivet).
Förutsättningarna för utbildning och välmående i arbetslivet försämras av besluten. De står också i strid med målsättningarna för Arbetsliv2030.
Nu vill regeringen öka sysselsättningen genom nedskärningar med tanken om att var och en av oss orkar med samma jobb fram till slutet av karriären. Så är det inte. Den teknologiska utvecklingen förutsätter att man satsar mer på arbetstagarnas kunnande.
Vad innebär begränsningen av strejkrätten?
Regeringen vill gå åt strejkrätten på många sätt. Ändringarna gör det svårt för arbetstagare att protestera mot regeringens beslut. Därför går regeringen genast in för att begränsa strejkrätten, innan de andra försämringarna i programmet ska köras igenom.
Begränsningen av den politiska strejkrätten ska hindra starkare branscher att stöda svagare. Strejkböterna ska skapa rädsla och på så sätt förhindra icke-önskvärda strider på arbetsmarknaden.
Regeringen vill höja strejkböterna avsevärt. Taket höjs till 150 000 euro medan en lägsta nivå läggs vid 10 000 euro.
Regeringen vill även straffa enskilda arbetstagare som deltar i olovliga strejker med personliga böter på 200 euro i situationer där arbetstagaren fortsätter delta i en stridsåtgärd som arbetsdomstolen konstaterat vara olaglig.
Så kallade politiska strejker skulle få pågå i höst ett dygn. Även möjligheten till stödstrejker begränsas.
Vad innebär regeringsprogrammets försämringar i allmänbindande kollektivavtal för arbetarna?
Regeringen vill genom lagstiftning flytta över makten på arbetsmarknaden i större utsträckning till arbetsgivarna. Ett resultat av det är att avtalens allmänbindande verkan försvagas då arbetsgivarna inte längre har ett intresse att organisera sig.
I stället för utbildade förtroendemän vill man ha förtroendeombud som förhandlar om lokala avtal. Vi kan vara inne på ”Skogsindustrins väg” och företagsspecifika anställningsvillkor om regeringen får sin vilja igenom.
Vad innebär regeringsprogrammet skrivning om avbrott i löneutbetalning vid förändringar på arbetsplatsen för arbetarna?
Regeringen vill att löneutbetalningen i förändringslägen på arbetsplatserna slutar betydligt snabbare än tidigare.
Här vill regeringen stöda sig på ”tvångslagarna” från regeringen Sipiläs tid. Det ska förhindra arbetstagarna att överskrida nivån i lagen genom kollektivavtal.
Första dagen av sjukledighet ska i fortsättningen ske på egen bekostnad, vilket innebär att arbetare kan tvingas välja mellan hälsa och utkomst.
Vad innebär regeringsprogrammets skrivningar om uppsägningsskyddet för arbetare?
Regeringen vill att det i fortsättningen ska vara lättare att ge sparken till anställda. I fortsättningen ska inget ”vägande skäl” krävas. Lagen innebär att det för en anställd kan bli omöjligt att veta vilken typ av beteende som kan leda till uppsägning.
Anställningsskyddet försvagas också av att arbetsgivaren inte måste uppge orsaker till visstidsanställningar på under ett år.
Vad innebär regeringsprogrammet för personer som jobbar i företag med färre än 50 anställda?
Regeringen går hårt åt arbetsvillkoren för anställda vid mindre företag. En väldigt stor andel av Industrifackets medlemmar jobbar i små företag där det redan nu finns problem med att se till att lagen och kollektivavtalens skrivelser följs. Förtroendemannaorganisationen är också i regel svagast i de här företagen.
Lagen om samarbete på arbetsplatsen gäller inte i företag som anställer färre än 50 personer vilket gör att anställda vid mindre företag mer utsatta än andra.
Hur påverkar försämringarna i regeringsprogrammet förbundets frimedlemmar (t. ex pensionärmedlemmar)?
Regeringens nedskärningsplaner som slår mot arbetstagare och arbetslösa gäller alla arbetstagare på samma sätt.
3. Strejk
Vem berörs av strejken?
Strejken gäller arbetsplatser som valts ut separat. Se de verksamhetsställen som omfattas av strejken här.
Strejken omfattar allt arbete som utförs på arbetsplatsen och som omfattas av ett kollektivavtal som Industrifacket förhandlat fram.
Strejken gäller alla arbeten oavsett arbetstagarens uppgift eller om personen är medlem i Industrifacket eller inte.
Obs! Stridsåtgärderna gäller också arbetstagare som är anställda av andra företag och som arbetar i företagen i uppgifter som ingår i de ovan nämnda kollektivavtalens tillämpningsområde, till exempel som hyrd arbetskraft.
När börjar och slutar strejken?
Strejken omfattar alla arbetsskift enligt arbetsskiftsförteckningen som börjar mellan klockan 00.00 och 23.59 under det meddelade dygnet.
Om ett arbetsskift har påbörjats föregående dag men fortsätter fram till strejkdygnets sida, görs det aktuella skiftet ända till slut.
Om ett skift börjar under strejkdygnen ska det aktuella skiftet inte påbörjas och inte heller utföras. Vi går till jobbet först till det skift som börjar under det nästa dygnet som följer på strejkdygnen.
Under strejken stannar produktionen på arbetsplatsen. Om processen kräver nedkörning utförs den innan strejken börjar, och uppstarten görs efter strejkens slut.
Är strejkerna lagliga?
Ja. En politisk strejk är en laglig strejk vars primära mål inte gäller arbetsvillkoren utan syftar till att uppnå politiska eller samhälleliga mål.
Arbetsfredsförpliktelsen gäller inte politiska stridsåtgärder, som kan organiseras fritt i ett demokratiskt samhälle.
Rätten till stridsåtgärder är en grundläggande rättighet.
Kan en arbetsgivare säga upp arbetstagare på grund av deltagandet?
Nej. När stridsåtgärden verkställs av en fackförening har arbetsgivaren inte rätt att säga upp eller häva ett anställningsavtal på grund av deltagande i en stridsåtgärd. Industrifacket är en fackförening.
Vad händer om arbetsgivaren ger mig order att arbeta trots strejken?
En strejk är en laglig åtgärd som arbetsgivare inte kan ingripa i till exempel genom att försöka hindra arbetstagare från att lämna sina arbetsplatser eller genom att införa sanktioner. Även de förtroendevalda deltar i strejken.
Om din arbetsgivare försöker förvägra din rätt att deltaga i strejken, kontakta Industrifackets anställningsrådgivning vardagar kl. 8.30–15 per telefon 020 690 447 eller e-post [email protected].
Vilka begränsningar har strejken?
Följande arbeten blir utanför strejken: arbete för att trygga människors liv och hälsa, arbete för att förebygga allvarliga miljöhot, arbete på företagshälsovårdsstationer, arbete inom fabriksbrandkårer och nödarbete.
Industrifackets centralstrejkkommitté har fastställt strejkgränserna och informerat huvudförtroendemännen på de verksamhetsställen som deltar i strejken om strejkgränserna. Huvudförtroendemannen kommer överens med arbetsgivaren om de arbeten som kan lämnas utanför strejken i enlighet med de fastställda strejkgränserna.
Undantag från strejkgränserna kan endast beviljas av Industrifackets centralstrejkkommitté. Arbetsgivaren ansöker om undantag via e-post [email protected].
Betalas strejkunderstöd för strejken?
Ja. För politiska arbetsnedläggelser som Industrifacket ordnar betalas följande stöd:
- 100 € per skift (8 timmar) enligt arbetstidssystemet.
(1,25 gånger för ett 10-timmarsskift, 1,5 gånger för ett 12-timmarsskift)
16 euro av strejkunderstödet är skattefritt. På den resterande delen tas ut en skatt om 40 procent som redovisas till skattemyndigheten. Den andel som betalas ut till medlemmen för ett skift om 8 timmar är 66,40 euro. Skattekort behöver inte lämnas in.
Rätt till strejkunderstöd har personer som gått med i en fackavdelning i Industrifacket fyra dygn före arbetsnedläggelsens början.
Hur söker jag strejkunderstöd?
Strejkunderstöd söks i E-tjänsten på Industrifackets webbplats. Logga in i tjänsten med dina personliga webbankskoder.
Du kan ansöka om strejkunderstöd enligt tidschemat i tabellen nedan. Utbetalningstiden är cirka en vecka från det att ansökan lämnats in.
| Strejkdag | Måste ha blivit medlem senast på detta datum | Strejkunderstöd kan sökas från | Strejkunderstöd ska sökas senast |
| ti 7.11 | fre 3.11 | ti 14.11 | ti 21.11 |
| ons 8.11 | lö 4.11 | ti 14.11 | ti 21.11 |
| to 9.11 | sö 5.11 | ti 14.11 | ti 21.11 |
| ti 14.11 | fre 10.11 | ti 21.11 | ti 28.11 |
| ons 15.11 | lö 11.11 | ti 21.11 | ti 28.11 |
| to 16.11 | sö 12.11 | ti 21.11 | ti 28.11 |
Om du inte ser knappen ”Strejkunderstöd” efter att du har loggat in, kontrollera att du har angett ditt verksamhetsställe i dina personuppgifter i E-tjänsten. Om du fortfarande inte hittar knappen ”Strejkunderstöd”, kontakta [email protected] via e-post.
Obs! Strejkunderstöd kan endast sökas via E-tjänsten på Industrifackets webbplats. Det är inte möjligt att söka understöd via e-tjänsten på A-kassans webbplats.
Var får jag mer information om strejken?
Mer information om strejken får du av din förtroendeman och från förbundets anställningsrådgivning på numret 020 690 447 vardagar kl. 8.30–15 och per e-post [email protected].
4. Information om arbetskonflikter och arbetstagarnas rättigheter
Har det blivit vanligare med strejker och andra stridsåtgärder i Finland?
Stridsåtgärderna på arbetsmarknaden har inte blivit fler i Finland, snarare tvärtom.
Statistikcentralen samlar årligen information om arbetskonflikter. Deras antal varierar stort. Till exempel gick fler arbetsdagar förlorade på grund av arbetstvister än något tidigare år under 2000-talet. År 2021 var däremot antalet arbetskonflikter lägst på mer än 50 år.
Ifjol utspelade sig 64 arbetskonflikter i Finland. Runt 177 600 arbetstagare deltog i konfliktåtgärder och sammanlagt 962 000 arbetsdagar gick förlorade. Siffrorna för året innan är 22 500 och 34 100.
Året 2022 var exceptionellt på grund av omfattande strejker inom kommun- och hälsovårdsbranscherna.
Enligt statistikcentralen var strejkerna antal år 2022 jämförbart med de flesta åren på 1980-talet och in på 90-talet. Det har alltså inte blivit vanligare med strejker under 2000-talet, tvärtom. På 1970- och 80-talen gick långt över två miljoner arbetsdagar förlorade.
Strejker vi mycket i Finland?
Då man lyssnar på arbetsgivarna kan man ibland få uppfattningen att det strejkas väl mycket i Finland i jämförelse med andra länder. Det stämmer inte.
Ekonom Antti Koskela undersökt i sin bok Hanskat tippui – lakkojen historia ja vaikutus yhteiskunnassa undersökt antalet strejker i Finland och utomlands. Statistiken visar att Finland inte är ett speciellt ”strejksjukt” land.
I Frankrike och Danmark går tre gånger fler arbetsdagar förlorade på grund av strejker årligen i jämförelse med Finland. Jämförelsen är gjord per tusen anställda så folkmängden i landet spelar inte in i resultatet. Finland ligger ungefär på samma nivå med Sydkorea och Storbritannien.
I Norge strejkas det aningen mera än i Finland. I Sverige går däremot betydligt färre arbetsdagar förlorade på grund av arbetskonflikter. I en europeisk jämförelse ligger Finland strax över medelnivån.
Är strejkrätten tryggad i lag?
Arbetstagarna rätt till strejk är erkänd världen över. Till exempel är en av FN-organet ILO International Labour Organisations deklaration om grundpelare i arbetslivet uttryckligen erkännandet av friheten till att organisera sig och att förhandla kollektivt om arbetsvillkor.
Finlands grundlag garanterar rätten att grunda och verka som en fackförening. Strejkrätten anses utgöra en del av det här. Skrivelser som berör arbetskonflikter finns även i arbetslagen och lagen om förlikning av arbetskonflikter.
Rätten att organisera sig innebär bland annat också det att en arbetstagare inte får utsättas för påtryckningar från arbetsgivaren då hen deltar i en strejk som utlysts av fackförbundet.
Facken har rätt att placera arbetsuppgifter i strejk oberoende vem som utgör arbetsuppgifterna. Strejken omfattar alltså inte enbart personer som är medlemmar i facket. Det här är en princip som bekräftats av Högsta domstolen.
Regeringens sätt att plocka russinen ur kakan handlar inte om att kopiera någon modell för arbetsmarknaden från ett annat land. Det rör sig om ohållbara argument för att på ideologiska grunder gå in för att försvaga arbetstagarnas ställning.
I medierna talas det om den svenska modellen, tyska modellen och danska modellen. Vad handlar det egentligen om?
Det handlar egentligen om de olika ländernas versioner om den så kallade nordiska arbetsmarknadsmodellen.
Modellen bygger på en hög organiseringsgrad, en delad tillit till att det går att sköta arbetsmarknaden genom förhandlingar och avtal mellan parterna samt att politikerna deltar endast i trepartsförhandlingar – inte så att staten går in för att reglera arbetsmarknaden genom lagstiftning.
Det finns ändå skillnader länderna emellan. Det finns inte en nordisk modell, utan flera. För Sverige och Danmark är det vanligt att personalen har representanter företagets styrelse och goda förutsättningar till att påverka i frågor på arbetsplatsnivå. Lagen stöder det här samarbetet och förpliktigar arbetsgivaren till att aktivt delta i samarbetet med arbetstagarna.
Systemet i varje land utgör sina egna helheter. Därför är regeringens sätt att bara plocka russinen ur kakan genom att bara ta samla åt sig försämringar och ökad flexibilitet på arbetstagarnas bekostnad inte att kopiera en arbetsmarknadsmodell. Det handlar rent utsagt en svag motivering för att försämra arbetstagarnas ställning på ideologiska grunder.