Frågor och svar om strejken
1.Varför har Industrifacket tagit till stridsåtgärder?
Löntagarnas köpkraft har blivit avsevärt sämre under de senaste åren. Trots att inflationen avtagit så är det fortsättningsvis ett faktum att priserna stigit mycket och det helt enkelt blivit dyrare att leva och klara av vardagen ekonomiskt. Löntagarna har trillat ner i en lönegrop som vi nu måste fylla.
Arbetsgivarsidan verkar inte förstå situationen som löntagarna befinner sig i. Arbetsgivarnas ovilja att komma emot och förhandla fram en rimlig avtalsuppgörelse har orsakat ett läge där Industrifacket är tvunget att sätta fart på avtalsförhandlingarna genom stridsåtgärder.
2. Vem berörs av strejken?
Strejken gäller utvalda arbetsplatser inom teknologiindustrins avtalsbransch.
Strejken gäller allt arbete som utförs på arbetsplatsen under kollektivavtalet som tillämpas på arbetsplatsen.
Här ser du vilka arbetsplatser som berörs av strejken.
Strejken berör allt arbete oberoende arbetstagarens arbetsuppgifter eller om personen är medlem i Industrifacket eller inte.
OBS! Stridsåtgärderna gäller även anställda vid andra företag som arbetar i företagen som berörs av strejken med kollektivavtalsenliga arbetsuppgifter. Det här gäller exempelvis inhyrd arbetskraft.
3.När börjar strejken? När slutar strejken?
Strejken gäller för alla arbetspass som inleds vid utlyst tid.
Om arbetspasset börjat på det föregående dygnets sida men fortsätter under strejkdygnet ska skiftet slutföras i vanlig ordning.
Om arbetspasset börjar under strejkdygnet, ska inte arbetspasset utföras eller inledas. Man återvänder till jobbet till arbetspass som börjar under dygnet som kommer efter strejkdygnet.
Produktionen på arbetsplatserna stannar upp under strejken. Om processen kräver nedkörning ska det ske innan strejken inleds och återinföras efter att strejken slutat.
4. Är strejken laglig?
Ja. Kollektivavtalen för samtliga avtalsbranscher som berörs av strejken har löpt ut då strejken inleds. Därav gäller inte fredsplikt i branscherna i fråga. Strejkrätten är en grundläggande rättighet.
Strejkrätten är en rättighet som tryggas i grundlagen.
5. Kan arbetsgivaren säga upp en person för att den deltagit i strejken?
Då stridsåtgärden är utlyst av en fackförening har arbetsgivaren inte rätt att säga upp en anställd på grund av deltagande i strejken. Industrifacket är en fackförening.
6. Vad göra om arbetsgivaren kräver att du jobbar trots strejk?
En strejk är en fullt laglig åtgärd som arbetsgivarna inte kan försöka ingripa i exempelvis genom att förhindra arbetstagarna från att lämna arbetsplatsen. Förtroendevalda deltar i strejken.
Om arbetsgivaren försöker kränka din rätt att delta i strejken ska du vara i kontakt med Industrifackets anställningsrådgivning vardagar kl. 8.30–15, tel. 020 690 447 eller perm e-post [email protected].
7. Hur är strejken avgränsad?
Följande arbeten stannar utanför strejkåtgärden: arbete som utförs för att skydda människoliv och säkerhet, arbete som utförs för att förhindra alvarliga miljöhot, arbete som utförs på arbetsplatsernas hälsostationer samt nödarbete.
Industrifackets centralstrejkkommitté har definierat strejkgränserna och underrättat de berörda arbetsplatsernas huvudförtroendemän om dem. Huvudförtroendemännen avtalar med arbetsgivaren om möjligt arbete som inte berörs av strejkåtgärden.
Dispens för strejkgränserna kan utfärdas endast av Industrifackets centralstrejkkommitté. Arbetsgivaren ansöker om dispens.
8. Får medlemmarna strejkbidrag?
Ja. Strejkbidraget är 100 euro per arbetspass. Den skattefria andelen är 16 euro. På resten av summan går det skatt på 40 %. Medlemmen får då 66,40 euro i handen. Inget skattekort behövs i sammanhanget.
Om skiftet är 10 timmar så gäller 1,25 gånger strejkbidraget. Om skiftet är 12 timmar så gäller 1,5 gånger strejkbidraget. I det här fallet är skattesatsen 45 % på delen efter den skattefria delen på 16 euro.
Endast Industrifackets medlemmar har rätt till strejkbidrag.
| Strejk | Måste vara medlem senast |
|---|---|
| tisdag 3.12 | torsdag 28.11 |
| onsdag 4.12 | fredag 29.11 |
| måndag 9.12 | onsdag 4.12 |
| tisdag 10.12 | torsdag 5.12 |
| onsdag 11.12 | fredag 6.12 |
| torsdag 12.12 | lördag 7.12 |
Medlemmar i Industrifacket som gått med senast 28.11.2024 har rätt till strejkbidrag.
9. Hur söker jag strejkbidrag?
Strejkbidraget söks genom e-tjänsten på Industrifackets webbplats. Inloggning kräver personliga nätbankskoder.
På uppdrag av medlem som tillhör ett annat fackförbund ansöker huvudförtroendemannen på den strejkande arbetsplatsen om strejkbidrag.
| Strejk | Du kan söka strejkbidrag tidigast |
|---|---|
| tisdag 3.12 | onsdag 4.12 |
| onsdag 4.12 | torsdag 5.12 |
| måndag 9.12 | tisdag 10.12 |
| tisdag 10.12. | onsdag 11.12. |
| onsdag 11.12 | torsdag 12.12 |
| torsdag 12.12 | fredag 13.12 |
Du får mer info i din e-post.
Om du inte ser knappen ”Lakkoavustus” eller ”Strejkbidrag” ska du kolla att du har rätt verksamhetsställe kopplat till ditt namn i e-tjänsten. Om du fortsättningsvis inte hittar knappen så ska du per e-post kontakta [email protected]
OBS! Du kan söka strejkbidrag endast genom e-tjänsten på Industrifackets webbplats. Du kan INTE söka om strejkbidrag genom arbetslöshetskassan.
10. Var får jag information om strejken?
Du kan fråga din förtroendeman på jobbet, Industrifackets anställningsrådgivning på 020 690 447 vardagar kl. 8.30–15 samt e-post [email protected].
11. Förstör Industrifackets krav på löneförhöjningar Finlands konkurrenskraft?
Nej, löneförhöjningarna hotar inte konkurrenskraften. I Finland har man råd med löneförhöjningar eftersom vi tagit vara på vår konkurrenskraft. Våra löner har ökat mindre än i våra konkurrentländer under de senaste åren.
12. Kommer stridsåtgärderna att leda till att företag går i konkurs eller att produktion flyttas utomlands?
Det är lätt att peka på lagliga stridsåtgärder om man vill måla upp skräckscenarier. Vi ska inte ge efter för skrämseltaktik. Arbetstagarna har rätt att driva och försvara sina intressen och vid behov kan det gälla stridsåtgärder.