En vanlig jobbare bland andra –
6. Arbetet ökar fast arbetaren blir äldre
Industrifackets medlemsundersökning har nu genomförts två gånger: åren 2020 och 2023. Undersökningen riktar sig till alla medlemmar som är tillgängliga för arbetslivet. Nu, efter den andra medlemsundersökningen, är det möjligt att göra en tidsmässig jämförelse. Således är det möjligt att få jämförande information om vanliga arbetaresarbete samt i större utsträckning om förändringar relaterade till arbetslivet.
Resultaten av Industrifackets medlemsundersökning kan generaliseras så att de gäller Industrifackets medlemmar. Undersökningen har också varit reproducerbar, eftersom frågeformulären från 2020 och 2023 års undersökningar är nästan desamma.
Profilerna för dem som deltog i dessa undersökningar motsvarar till förbundets medlemmar väl. Till exempel är respondenternas utbildningsnivå, ålders- och könsfördelning mycket lika.
Vad har då förändrats i fackmedlemmarnas arbete och arbetsliv på tre år? Och hurdan har förändringen varit? Finns det något som har förblivit oförändrat?
Klart längre arbetsvecka
Under 2023 är den typiska arbetsveckan för vanliga arbetare 35–40 timmar. Nästan lika många säger att deras vanliga arbetsvecka är över 40 timmar. Andelen personer som arbetar mer än 40 timmar i veckan har fördubblats på tre år. Förändringen är betydande och likriktad hos män och kvinnor och i alla åldersgrupper. Åtta procent av medlemmarna har en arbetsvecka på mer än 45 timmar.
– Obligatoriska hushållssysslor utöver arbetsdagarna blir ofta oskötta på grund av trötthet, man återhämtar sig inte ens under ledighet, säger en medelålders kvinnlig arbetstagare i kemibranschen.
– Arbetet ökar hela tiden trots att arbetaren åldras, säger en äldre metallman.
Arbetsveckor på över 40 timmar har blivit vanligare i alla åldersgrupper under de tre åren. Förändringen är betydande: på tre år har andelen personer som arbetar mer än 40 timmar per vecka ökat med 23 procentenheter.
Att arbetsveckan blivit längre tyder på att det blivit vanligare att låta utföra veckosluts- och övertidsarbete på arbetsplatserna. Skälen till övertidsarbete gäller en volymökning inom industriproduktion och att arbetet utförs med alltför få anställda.
Det finns också en villighet att arbeta övertid. Särskilt män arbetar gärna övertid. Medelålders män inom metall konstaterar: ”Övertidsarbete. En löneökning hjälper till” och ”Överraskande nog piggar övertidsarbete upp när man vet att det kommer in extra inkomster på lönedagen”.
Ingen förändring i anställningsförhållanden
Under 2020–2023 har förändringarna i fackmedlemmarnas ställning på arbetsmarknaden och anställningsförhållandenas art varit mycket små. Andelen personer med fast anställning och på heltid har ökat med några procent.
Den största förändringen har skett i antalet arbetslösa. 2020 var en av tio arbetslösa. Tre år senare var andelen klart lägre (6,9 %). Andelen permitterade var låg vid båda tidpunkterna (2,2 %). Dessa siffror vittnar om att i sysselsättningsläget på ett allmänt plan blivit bättre under de senaste åren.
Inga särskilda förändringar kan observeras i antalet anställningsförhållanden bland medlemmarna. Läget verkar ganska stabilt. Antalet anställningsförhållanden korrelerar emellertid starkt med den vanliga jobbarens ålder: ju yngre arbetstagaren är, desto fler anställningsförhållanden – och ju äldre arbetstagaren är, desto färre anställningsförhållanden.
De som är i arbetslivet har i genomsnitt inte varit riktigt lika länge anställda hos en arbetsgivare. År 2023 hade hälften av respondenterna börjat sitt nuvarande anställningsförhållande under åren 2015–2020. En fjärdedel hade ett ganska nytt anställningsförhållande, dvs. det hade ingåtts 2020–2023. Andelen personer som arbetat i ett och samma anställningsförhållande har legat kvar på samma nivå under de tre åren.
Resultaten visar också att om en medlem har haft fler anställningsförhållanden efter 2020, har medlemmen också flyttat oftare efter arbete än andra eller har en arbetsbostad på arbetsorten. Att flytta efter arbete har dock minskat på tre år. Klart fler funderar på att byta jobb.
De vanligaste orsakerna till att byta jobb har förblivit desamma under de tre åren. De är: bättre lön, mer meningsfullt arbete och dåligt ledarskap. Arbetsresans längd var anledningen till att byta jobb för en femtedel år 2023. Det alternativet fanns inte på 2020 års medlemsundersökningsformulär.