En vanlig jobbare bland andra –
2. Man borde kunna leva på lönen
Storleken på lönen för arbete påverkas av branschen, arbetsuppgifterna och prestationen. Anställningsförhållandets art påverkar också lönen på ett väsentligt sätt: huruvida arbetet utförs på heltid, deltid eller som tillsvidare- eller visstidsanställning.
Majoriteten av Industrifackets medlemmar arbetar heltid (97 %) och i tillsvidareanställningar (94 %). Heltidsarbete som tillsvidareanställning är något vanligare bland manliga medlemmar än bland kvinnliga medlemmar. Få (3 %) arbetar på viss tid, men detta är klart vanligare bland de yngsta medlemmarna än bland de äldre åldersklasserna. Deltidsarbete på viss tid är dock inte vanligt (1 %) bland Industrifackets medlemmar.
De tillägg som erhålls utöver grundlönen påverkas särskilt av arbetstidformen. I klarspråk betyder det huruvida arbetet utförs som dags- eller skiftarbete. Tillägg betalas för skiftarbete. Av medlemsundersökningen framgår det att drygt hälften av respondenterna utför dagsarbete och den andra hälften utför skiftarbete. Tre år tidigare var andelen densamma.
Heltidsarbete som tillsvidareanställd medför stabilitet för att klara utgifterna i vardagen. Hushållets storlek och antalet personer som bidrar till hushållets ekonomi påverkar naturligtvis också de disponibla inkomsterna. Och sedan finns ju de ökade kostnaderna för vanliga arbetare.
Utgifterna har ökat ordentligt
Under de senaste åren har levnadskostnaderna ökat. När medlemsundersökningen genomfördes hade konsumentpriserna ökat klart under ett år. I januari 2023 var inflationen 8,3 och i februari 8,8 procent. Priserna på el, bensin, mat och räntorna på bolån steg när inflationen skenade iväg.
I början av 2023 var det svårt för många att klara av sina vardagsutgifter. De som svarade på medlemsundersökningen berättar på vilka sätt de klarat sig. Många hankar sig fram.
– Att elda med ved i ett egnahemshus som man har bolån på i glesbygden och att skaffa extra mat från sjön och skogen håller knoppen och kroppen i skick, säger en manlig medlem i medelåldern. Han jobbar i kemibranschen.
På frågan ”Hur klarar du dig ekonomiskt?” fick man ange alla punkter som beskrev den egna situationen. Resultaten visar att mer än hälften av respondenterna klarar sig ekonomiskt och hälften har svårt att klara sig.
Det har inte skett någon större förändring i medlemmarnas ekonomiska utkomst på tre år. Detta kan tyda på att man kan dimensionera de egna utgifterna efter de tillgängliga tillgångar man har eller att de extra kostnaderna täcks på något annat sätt.
Lönen räcker inte till för att leva
För cirka en tiondel av respondenterna är utkomsten en krävande kampsport. Många förbannar sin ekonomiska situation. Många arbetar övertid för att kunna täcka de ökade kostnaderna. Nästan alla har varit tvungna att göra kompromisser när det gäller anskaffningar.
– Jag försöker bara spara och njuta av de små sakerna, som att få räkningarna betalda. Det gäller att glömma semesterresor och shopping, säger en kvinnlig medlem som arbetar i kemibranschen.
Många verkar inte klara sig på lönen. En rätt stor andel av respondenterna har förlitat sig på konsumtionskrediter (7,2 %), lånat pengar från närstående (6,5 %), ansökt om bostadsbidrag (3,6 %) eller grundläggande utkomststöd (2,1 %). Skuldamorteringar orsakar problem (7,2 %). Många har redan förlorat sin kreditvärdighet (5,2%) eller har det oundvikligen framför sig. Skilsmässa, arbetslöshet eller sjukdom kan förvärra skuldsättningen.
Många av de äldre medlemmarna har redan betalat bort sina bolån, men unga och människor med familj har det kärvt. Livsskedet förklarar en stor del av hur man klarar av vardagsutgifterna.
– Inga skulder, barnen är utflugna och bor på egen hand, frun jobbar också. Vår lön är inte särskilt bra, men vi har heller inga utgifter, skriver en äldre manlig metallare som bor i egnahemshus.
Äldre medlemmar kan stödja till sina vuxna barn ekonomiskt. De yngsta medlemmarna kan fortfarande bo kvar hos sina föräldrar, delvis av ekonomiska skäl. Människor som har kommit till Finland för att arbeta från andra länder kan också försörja sina familjemedlemmar som bor långt borta.
– Jag behöver mer mertidsarbete… Jag skickar fortfarande pengar till min familj, säger en ung kvinnlig medlem som arbetar i en annan industribransch.